OCH NÄR de utsända kom till Lot

sade han: "Jag känner er inte."

De svarade: "Nej, [vi är Guds utsända och] vi har kommit till dig med det som [dessa människor] aldrig ville tro på;

ja, vi har gett dig ett sant besked - var förvissad om att vi säger sanningen.

Gå härifrån med din familj i skydd av nattmörkret - gå [själv] sist [för säkerhets skull] och låt ingen se tillbaka - och fortsätt i den riktning som skall anvisas er."

Och Vi uppenbarade för honom detta [Vårt] beslut: "När dagen bryter in, skall alla dessa syndare ha förintats."

Och stadens män, som gladde sig över den goda nyheten, kom [skyndande till Lots hus].

[Lot] sade: "Dessa män är mina gäster. Drag inte vanära över mig.

Frukta Gud och gör inte detta till en skammens dag!"

De svarade: "Har vi inte förbjudit dig att lägga dig ut för främlingar [som vi har lust till]?"

[Lot] sade: "Här är mina döttrar, om ni måste göra [vad ni har satt er i sinnet]."

[De utsända sade:] "Så sant du lever [kommer de inte att lyssna till dig]! I sin upphetsning vet de inte vad de gör."

Och när solen gick upp genljöd över dem dånet [av Guds straff].

Vi lade [deras städer] i ruiner och det förutbestämda straffet drabbade dem som ett regn av stenblock.

I detta ligger sannerligen budskap till dem som försöker tränga in i tingens innersta mening.

Dessa [städer] var belägna nära en ännu existerande väg.

Här ligger helt visst ett budskap till dem som tror.

Även de som bodde i [Madyans] skogklädda dalar var djupt orättfärdiga [människor]

och Vi lät dem gå under. Båda dessa folk levde nära en [ännu] fullt synlig huvudväg.

INVÅNARNA i Al-Hidjr kallade [Våra] budbärare lögnare.

Vi gav dem del av Våra budskap, men de vände envist ryggen till.

De högg ut bostäder åt sig ur klippan och bodde där i trygghet.

Men en dag i gryningen genljöd dånet [av Guds straff] över dem,

och [befästningarna] som de hade uppfört kunde inte skydda dem [mot förintelsen].

VI HAR inte skapat himlarna och jorden och allt däremellan utan en plan och ett syfte. Och Stunden skall komma [med räkenskap och dom]. Förlåt dem därför [Muhammad] och överse med [deras fel och brister];

din Herre är Den som har skapat allt och har kunskap om allt.

VI HAR gett dig sju [verser] att ständigt upprepa och Koranen i all dess majestätiska skönhet.

Se inte [med avund] på de ögonblick av jordisk lycka som Vi skänker några av dessa [förnekare] och sörj inte över deras [otro], men visa hänsyn mot de troende och ge dem din kärleksfulla omtanke;

och säg [till människorna]: "Jag är den varnare som varnar öppet och entydigt [för Guds straff]."

[Vi har nämligen anförtrott dig ett gudomligt budskap] så som Vi tidigare gav Våra uppenbarelser till dem som [därefter godtyckligt] delade upp dem i stycken